Problem i familjen
I texten använder vi ordet “drog”. Texten handlar främst om alkohol- och narkotikaproblem som är droger som många gånger påverkar användarens personlighet och ökar risken för akuta skador. Men även andra droger kan ställa till problem i familjer.
Med barn menar vi personer upp till 18 år, men att ha en förälder som använder droger är så klart jobbigt även om man är över 18 år.
Siffrorna inom parentes anger var informationen kommer ifrån. Siffrorna refererar till källorna som finns i slutet av denna text.
Om problem
Droger finns i hela samhället, både bland personer som har mycket pengar och personer som har lite pengar (1). Ibland märker inte andra att någon har problem med droger.
Ibland kan det vara så att en person som har problem med droger samtidigt har andra problem, till exempel psykisk sjukdom eller spelberoende. Det är vanligare med våld och konflikter i familjer där någon har problem med droger. Till exempel att den som använder droger är våldsam mot sina barn (1, 2).
När någon är påverkad av droger har hen svårare att samarbeta med andra. Det kan kännas som att det inte finns rutiner eller planering hemma och att ens förälder är sämre på att ta hand om en.
Föräldern kan också bli:
- Mindre känslomässigt närvarande
- Mindre uppmärksam
- Oförutsägbar och impulsiv
- Lättirriterad och aggressiv
- Nedstämd
- Tillbakadragen och mindre engagerad
(1)
Anhöriga
När en person använder droger så påverkas ofta personer i hens omgivning.
Barn som anhöriga
I familjer där droger används ofta är det vanligt med svek, och känslor av skuld och skam. Man kan få svårt att lita på andra och att berätta hur man mår (3). Barn som upplever otrygghet och osäkerhet riskerar att må dåligt psykiskt och fysiskt. Det kan påverka sömn, matvanor och skolgång (1,4).
Man kan reagera olika på hur det är hemma. En del blir inåtvända och tysta medan andra reagerar tvärtom och blir utåtagerande och bråkiga.
Några exempel på hur man kan reagera är:
- Blyghet
- Att bli passiv – inte vilja göra något
- Bli osäker och ängslig
- Bli arg ofta
- Att man får svårt att be om hjälp
- Låter andras vilja gå före ens egen
- Ljuger när någon frågar hur man mår
Man kan få problem med sin personliga utveckling och sin självkänsla. Det kan också påverka ens relationer med till exempelvis vänner (1).
Man har ofta liknande problem om man växer upp i en familj där någon till exempel har problem med spel om pengar, psykisk ohälsa eller våld. (5).
Vuxna anhöriga
Andra vuxna kan till exempel ha så mycket fokus på problemen som den som använder droger har, att hen glömmer bort barns behov. Hen kan också anpassa sig på olika sätt för att kunna leva med personen. Till exempel kanske hen slutar att göra saker som hen gillar för att kunna rycka in om något händer (3).
Om det är såhär behöver den personen få hjälp och stöd för att kunna ha ett friare liv. Socialtjänsten och regionen är de som är ansvariga för vård och stöd i beroendefrågor.
Det är aldrig ditt fel
Om man växer upp i en familj där det finns problem med droger har man ofta skuldkänslor. Det är vanligt att känna ansvar för hur den vuxna beter sig, och känna att man ska få den att ändra på sig. Men man är aldrig ansvarig för ens förälders problem med droger.
Det är tungt att bära på det själv, det finns bra hjälp och stöd att få.
Hur många har föräldrar som har problem med droger? ?
En undersökning från 2019 visade att det var ungefär 15 procent av alla barn i Sverige (cirka 320 000) som hade påverkats negativt av sina föräldrars alkoholproblem. Utöver det hade 10 procent (cirka 215 000) påverkats mycket negativt av att växa upp i en familj där en förälder hade alkoholproblem. Det är svårt att räkna med alla när man mäter och det finns en risk att det kan vara ännu vanligare (6).
Hur många som har föräldrar som har problem med andra droger, vet man tyvärr inte exakt idag.
Är det ärftligt?
Drogberoende kan till viss del vara ärftligt. Ärftlighet har två delar: gener och miljö. Både ens gener och miljön man växer upp i kan alltså ha betydelse för om man själv utvecklar beroende av droger.
Gener
Genetisk känslighet för exempelvis alkoholberoende handlar framför allt om två saker:
- Att personen har hög tolerans mot alkoholens effekter. Hen behöver dricka mer än andra innan hen blir berusad.
- Att personen har en starkare upplevelse av ruset. Berusningen ger en kraftig tillfredsställelse och njutning.
Det här riskerar att leda till att man blir mer intresserad av att dricka alkohol och att man dricker mer alkohol än andra. Hur mycket och hur ofta en person dricker alkohol påverkar om hen utvecklar ett beroende eller inte (7).
Miljö
Undersökningar har visat att det är vanligare att unga som växer upp med vuxna som dricker för mycket alkohol,också själva använder alkohol men också cigaretter och olika typer av narkotika. Men det betyder inte att alla som växer upp med vuxna som dricker för mycket gör det (8).
Den som har en förälder som har alkohol- eller andra drogproblem har större risk än andra att utveckla eget beroende eller problem (7).
Men det är viktigt att komma ihåg att det inte gäller alla. Många klarar sig bra, trots alla påfrestningar. Om man får stöd och hjälp från omgivningen minskar risken för egna drogproblem (3).
Alla har rätt att må bra
Det finns olika stöd att få för dig som lever i familjer med drogproblem. Alla har rätt till en trygg uppväxt.
Källor
4. Children with problem drinking parents in Sweden: Prevalence and risk of adverse consequences in a national cohort born in 2001. (2021). Ramstedt et al., Drug and Alcohol Review.
7. Johan Franck och Ingrid Nylander (2022). Beroendemedicin. Studentlitteratur.
Senast uppdaterad