Kokain

Kokain framställs från kokabuskens blad. Det förekommer oftast i form av pulver som dras in genom näsan. Kokain påverkar hela det centrala nervsystemet, hjärtat och kärlen.

 

Vad är kokain?

Kokain är en narkotikasort som tillhör gruppen centralstimulantia (1).

Kokain kommer från bladen på den tropiska kokabusken som växer i Sydamerika. Drogen ser oftast ut som ett vitt kristalliskt pulver som användaren drar in genom näsan (snortar). Då tar kroppen upp det via slemhinnorna (1, 2).

Ett annat, men mindre vanligt, sätt att ta kokain är att lösa upp och injicera det med spruta (1, 2).

Crack är större bitar av kokain som ofta ser ut som gulvita klumpar eller stenar som hettas upp så att de krackelerar (därifrån kommer namnet crack) och smälter. Crack intas genom rökning, injicering eller via näsans slemhinnor. Ruset av crack kommer snabbare, men är också kortare, än ruset från kokain som pulver (1, 2).

Kokain är mycket beroendeframkallande. Det kan skapa beroende på kort tid (1, 2).

Andra namn på kokain är till exempel coke, koks, snö och free base (3).

Så påverkas kroppen

Kokain påverkar det centrala nervsystemet. När någon tar kokain får den en ökad frisättning av signalsubstanserna dopamin och noradrenalin. Noradrenalin är dessutom ett hormon.

Dopamin och noradrenalin aktiverar bland annat belöningssystemet i hjärnan och kan ge en ökad vakenhet och ork (1, 4).

Kokainbruk ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, till exempel hjärtinfarkt, kärlkramp och plötslig hjärtdöd (4).

Kokain kan, även i små doser, göra att man:

  • känner sig piggare
  • andas fortare
  • blir pratigare
  • får tics (ofrivilliga rörelser, främst i ansikte och hals)
  • får stora pupiller

Dessutom kan hungerkänslorna försvinna, hjärtat kan slå fortare och blodtrycket stiga (1, 3, 4).

Den som sniffar kokain kan få rinnande näsa eller näsblod.

Av större doser kokain kan man få:

  • Feber
  • Svettningar
  • Hallucinationer
  • Huvudvärk
  • Paranoia
  • Aggressivt beteende
  • Yrsel

(3, 4, 5)

Vid överdoser kan man bland annat drabbas av:

  • kramper
  • att kroppen får svårt att reglera temperaturen
  • ökad risk för stroke och andra livshotande tillstånd

(5)

De senaste 5 åren har omkring

1%

av niorna har någon gång provat kokain

Långvarigt bruk

Kokain tar bort hungerkänslorna. Därför kan en person som använder det under lång tid gå ner mycket i vikt. Balanssinnet och kroppsrörelserna kan påverkas så att man går svajigt och har ryckiga rörelser (4).

Om kokain används ofta och tas genom näsan kan det också orsaka eksem runt näsborrarna och hål i nässkiljeväggen.

För den som injicerar kokain med spruta, ökar risken för överdosering och infektionssjukdomar (på grund av orena sprutor) som till exempel hiv, hepatit B och hepatit C (4).

Den som har använt kokain länge kan drabbas av:

  • rastlöshet
  • retlighet
  • sömnlöshet
  • vanföreställningar
  • synvillor
  • misstänksamhet
  • oro

(4)

Kokain kan framkalla psykoser och livshotande förgiftningar (3).

De senaste 5 åren har omkring

2%

av tvåorna på gymnasiet någon gång provat kokain

Källor

1. Johan Franck och Ingrid Nylander (2022). Beroendemedicin. Studentlitteratur.

Senast uppdaterad

11 april 2025

Våra senaste besvarade frågor om kokain

Berättelser

Berättelse

Boktips om föräldrar med alkoholproblem

Alkohol, Problem i familjen

Berättelse

Gick det att sluta snusa?

Tobak och nikotin

Nyheter