Ecstasy
Vad är ecstasy?
Ecstasy är ett samlingsnamn för MDMA och liknande preparat. Ecstasy kan även vara en blandning av andra droger. Ibland innehåller ecstasy endast en mycket liten andel, eller ingen, MDMA. Då innehåller det istället ett annat preparat som har liknande egenskaper (1).
MDMA är ett centralstimulerande syntetiskt preparat med svagt hallucinogena egenskaper som ger ökad uppmärksamhet på, och starkare upplevelse av, intryck (1).
MDMA är en förändrad amfetaminmolekyl. Det gör att MDMA har liknande egenskaper som amfetamin. MDMA har även hallucinogena egenskaper (2).
Ecstasy förekommer oftast i form av tabletter men också som kapslar eller vitt pulver (1).
Ruset
Ecstasy har både centralstimulerande och hallucinogena egenskaper. Centralstimulerande betyder att det påverkar det centrala nervsystemet. Hallucinogen betyder att man ser och upplever saker som inte finns i verkligheten (1).
Ecstasy kan ge starka känslomässiga svängningar. Man kan känna sig överlycklig, kär, förtvivlad eller plötsligt börja gråta eller skratta. Det beror på att det frigörs mer serotonin i hjärnan. Även dopamin, ett ämne som är centralt i kroppens belöningssystem, frigörs (2).
Ruset från ecstasy varar i 1–3 timmar (2).
Effekten av ecstasy blir att man kan känna sig pigg, glad och att man har mer energi än vanligt.
Andra effekter är:
- eufori
- social empati
- öppenhet
- förhöjd känsla av välbefinnande
- självförtroende
- kommunikation och förståelse
- upplevd tillit och intimitet till andra personer
- att vilja ha mer fysisk närhet till andra
(2)
Man kan också drabbas av:
- hyperaktivitet
- oro och rastlöshet
- ångest och panikångest
- hallucinationer (se, höra, lukta eller känna sådant som inte finns)
- humörsvängningar
- irritabilitet, att bli lätt irriterad
- sämre självkontroll
- ökad aptit och hetsätande
- aptitlöshet
- huvudvärk
(2)
Under de senaste 5 åren har ca
1%
av niorna någon gång provat ecstasy
Så påverkas kroppen
Ecstasy påverkar serotoninnivåerna i hjärnan väldigt kraftigt. Serotonin är en signalsubstans som bland annat har till uppgift att balansera våra känslor. Det styr till exempel hunger, glädje, irritation, ilska, välmående, livslust med mera.
I och med att ecstasy påverkar serotoninnivåerna i hjärnan rubbas den här balansen. Det kan leda till depressioner, psykoser och utmattning. Även om man slutar med ecstasy finns det en risk att man fortsätter att må dåligt en längre tid efteråt (2).
Det går ganska snabbt att utveckla tolerans. Det betyder att man behöver ta mer och mer ecstasy för att få effekt, framförallt för att uppnå den euforiska effekten (3).
Efter längre tids användning, från några månader, kan man även drabbas av:
- trötthet
- sömnsvårigheter
- depression
- försämrat minne och inlärningsförmåga
- paranoia
- ångest
- tappad talförmåga
- påverkad motorik, svårt att kontrollera rörelser
Under de senaste 5 åren har ca
2%
av tvåorna på gymnasiet någon gång provat ecstasy
Källor
2. Johan Franck och Ingrid Nylander (2022). Beroendemedicin. Studentlitteratur.
3. Beroendetillstånd, Markus Heilig, Studentlitteratur, 2004
Senast uppdaterad