Amfetamin
Amfetamin, en centralstimulerande drog
Amfetamin finns inte naturligt i växtriket. Det är en kemiskt framställd drog, andra ord för det är att det är en syntetisk drog. Eftersom amfetamin påverkar det centrala nervsystemet tillhör det gruppen droger som kallas för centralstimulantia (1).
Amfetaminets historia – idag
Amfetamin producerades för första gången år 1887. Först användes det som medicin mot astma eftersom det vidgar luftrören.
På 1930-talet började amfetamin också användas som medicin mot nästäppa, depression och narkolepsi. Men det användes också som ”lugnande” till barn med utåtagerande beteenden av typen som senare kom att kallas ADHD.
När amfetamin blev vanligare upptäckte man att användningen kunde leda till beroende och skador på det centrala nervsystemet. De här riskerna gjorde att man på 1970- talet narkotikaklassade det.
Nuförtiden i Sverige är amfetamin bara tillåtet om en läkare har skrivit ut det för behandling av ADHD eller narkolepsi. Det är samma i många andra länder. Det som används vid medicinsk behandling är D-amfetamin, Dextroamfetamin (1, 2, 3).
Den här texten handlar inte om medicinsk behandling med D-amfetamin.
De senaste 5 åren har under
1%
av niorna någon gång provat amfetamin
Så påverkas kroppen på kort sikt
Amfetaminruset kan vara i flera timmar.
Den här texten handlar om amfetamin som tas i missbrukssyfte och inte om D-amfetamin som man får i medicinsk behandling. Detta kan hända vid mindre doser av amfetamin:
- Upprymdhet och starka lyckokänslor
- Känslor av mer energi, vakenhet och medvetenhet
- Mindre aptit
- Högre blodtryck
- Högre puls
- Snabbare andning
- Större pupiller och stirrande blick
- Rastlöshet och ofrivilliga rörelser – svårt att stå eller sitta still
Amfetamin påverkar de automatiska systemen i kroppen och blodflödet till och från hjärtat. Det kan leda till många olika effekter även vid mindre doser.
Av större doser amfetamin kan man även få:
- Sänkt humör, svårt att känna glädje
- Ångest och panikattacker
- Feber
- Svettningar
- Huvudvärk
- Irritation och misstänksamhet
- Psykos (”nojor”)
- Rörelsestörningar, till exempel ryckningar
- Krampanfall
Den ökade påfrestningen på kroppen kan leda till cirkulationskollaps, som är livsfarligt.
De positiva känslor man kan få vid en kort tids användning av amfetamin försvinner efter några dagars eller veckors användning. I stället får man då abstinens och utmattningskänslor (1, 2, 3).
De senaste 5 åren har
1–2%
av tvåorna på gymnasiet har någon gång provat amfetamin
Så påverkas kroppen på lång sikt
Eftersom amfetamin tar bort hungerkänslorna, leder långvarigt beroende ofta till minskad vikt och sjukdomar som beror på vitaminbrist och undernäring. Att använda amfetamin länge kan också påverka balanssinnet och användarens rörelser, gången kan bli svajig och kroppsrörelserna ryckiga.
Personer som har använt amfetamin länge kan drabbas av:
- Rastlöshet
- Nedstämdhet
- Ångest
- Psykos
- Vanföreställningar
- Retlighet
- Undernäring
- Tandproblem och kramp i käkarna
- Påverkat balanssinne och rörelsemönster t.ex. svajig gång och ryckiga rörelser
(1, 2, 3)
Källor
“Beroendemedicin” av Johan Franck och Ingrid Nylander (2022) Studentlitteratur
“Beroendetillstånd” av Markus Heilig (2019) Studentlitteratur
Senast uppdaterad
15 oktober 2024
Våra senaste besvarade frågor om amfetamin
Finns det mer narkotika i Sverige idag än förut?
Alkohol,
Amfetamin,
Cannabis,
Heroin,
Kokain,
Läkemedel,
Nätdroger,
Statistik,
Tobak
Finns det statistik över hur vanliga olika droger är bland ungdomar?
Alkohol,
Amfetamin,
Cannabis,
Dopning,
Ecstasy,
Kokain,
Läkemedel,
Statistik,
Tobak
Är det många ungdomar som använder droger i Sverige?
Alkohol,
Amfetamin,
Cannabis,
Dopning,
Ecstasy,
Kokain,
Läkemedel,
Statistik,
Tobak