Amfetamin

Amfetamin är en kemiskt framställd drog. Drogen påverkar det centrala nervsystem och beteendet hos den som använder det. Amfetamin används oftast som tabletter eller kapslar. Drogen förekommer även som pulver som sniffas eller sväljs inlindat i papper, eller löses i vätska som injiceras med spruta.

 

Amfetamin, en centralstimulerande drog

Amfetamin finns inte naturligt i växtriket. Det är en kemiskt framställd drog, andra ord för det är att det är en syntetisk drog. Eftersom amfetamin påverkar det centrala nervsystemet tillhör det gruppen droger som kallas för centralstimulantia (1).

Amfetaminets historia – idag

Amfetamin producerades för första gången år 1887. Först användes det som medicin mot astma eftersom det vidgar luftrören.

På 1930-talet började amfetamin också användas som medicin mot nästäppa, depression och narkolepsi. Men det användes också som ”lugnande” till barn med utåtagerande beteenden av typen som senare kom att kallas ADHD.

När amfetamin blev vanligare upptäckte man att användningen kunde leda till beroende och skador på det centrala nervsystemet. De här riskerna gjorde att man på 1970- talet narkotikaklassade det.

Nuförtiden i Sverige är amfetamin bara tillåtet om en läkare har skrivit ut det för behandling av ADHD eller narkolepsi. Det är samma i många andra länder. Det som används vid medicinsk behandling är D-amfetamin, Dextroamfetamin (1, 2, 3).

Den här texten handlar inte om medicinsk behandling med D-amfetamin.

De senaste 5 åren har under

1%

av niorna någon gång provat amfetamin

Så påverkas kroppen på kort sikt

Amfetaminruset kan vara i flera timmar.

Den här texten handlar om amfetamin som tas i missbrukssyfte och inte om D-amfetamin som man får i medicinsk behandling. Detta kan hända vid mindre doser av amfetamin:

  • Upprymdhet och starka lyckokänslor
  • Känslor av mer energi, vakenhet och medvetenhet
  • Mindre aptit
  • Högre blodtryck
  • Högre puls
  • Snabbare andning
  • Större pupiller och stirrande blick
  • Rastlöshet och ofrivilliga rörelser –  svårt att stå eller sitta still

Amfetamin påverkar de automatiska systemen i kroppen och blodflödet till och från hjärtat. Det kan leda till många olika effekter även vid mindre doser.

Av större doser amfetamin kan man även få:

  • Sänkt humör, svårt att känna glädje
  • Ångest och panikattacker
  • Feber
  • Svettningar
  • Huvudvärk
  • Irritation och misstänksamhet
  • Psykos (”nojor”)
  • Rörelsestörningar, till exempel ryckningar
  • Krampanfall

Den ökade påfrestningen på kroppen kan leda till cirkulationskollaps, som är livsfarligt.

De positiva känslor man kan få vid en kort tids användning av amfetamin försvinner efter några dagars eller veckors användning. I stället får man då abstinens och utmattningskänslor (1, 2, 3).

De senaste 5 åren har

1–2%

av tvåorna på gymnasiet har någon gång provat amfetamin

Så påverkas kroppen på lång sikt

Eftersom amfetamin tar bort hungerkänslorna, leder långvarigt beroende ofta till minskad vikt och sjukdomar som beror på vitaminbrist och undernäring. Att använda amfetamin länge kan också påverka balanssinnet och användarens rörelser, gången kan bli svajig och kroppsrörelserna ryckiga.

Personer som har använt amfetamin länge kan drabbas av:

  • Rastlöshet
  • Nedstämdhet
  • Ångest
  • Psykos
  • Vanföreställningar
  • Retlighet
  • Undernäring
  • Tandproblem och kramp i käkarna
  • Påverkat balanssinne och rörelsemönster t.ex. svajig gång och ryckiga rörelser

(1, 2, 3)

Källor

“Beroendemedicin” av Johan Franck och Ingrid Nylander (2022) Studentlitteratur

“Beroendetillstånd” av Markus Heilig (2019) Studentlitteratur

Senast uppdaterad

15 oktober 2024

Våra senaste besvarade frågor om amfetamin

Berättelser

Berättelse

När spelandet gått för långt

Spel om pengar

Berättelse

”Min pappa hade två sidor”

Alkohol, Problem i familjen

Berättelse

Råd om lustgas

Lustgas

Nyheter

Nyheter

Dokumentär om snus

Tobak och nikotin

Nyheter

Vanligare med snus och spel om pengar

Spel om pengar, Tobak och nikotin

Nyheter

Mer alkohol – mer nikotin

Alkohol, Tobak och nikotin